Lyxliraren...det är verkligen inte jag...
Men mamsen ringde och väckte mig 7.30. Idag är det varmt och skönt....älskar värme, när man svettas och gatorna är fyllda av glada människor som njuter av solen, barn som spelar fotboll och leker på gårdsplanen och....över till något annat.
Läste på Rhöös blogg att hon ska vara ledig hela sommaren och inte har jobb till hösten men att klubben fixar det. Vilken skön inställning, att inte oroa sig för framtiden. Det gör jag. Min chef kan ju säga upp mig nu, men jag hoppas inte att han gör det.
Jag gillar mitt jobb, jag gillar att slita hårt, känna att jag gör bra saker och är duktig....detta jobb är det bästa jag haft. Vill inte ha ett lyxliv...jo halvlyxigt skulle vara bra. Typ större lägenhet. Men mest av allt längtar jag efter fler kompisar...eller mer än det.....men det ordnar sig alltid. Det är lyx!!!!
Igår var jag på träning med UHC Lioness. Där kan jag spela nästa säsong om jag vill. Har även pratat med Frauenfelds tränare och vi har kommit fram til l att jag tränar över sommaren och sedan bestämmer vi i höst.
Red Ants 2.liga måste i och för sig ha svar nu om vilka som stannar för att vi över huvud taget ska få ihop ett lag till hösten. Men att träna en gång i veckan, utan tränare med sex personer är inget för mig. Även om det känns trist, för vi har det roligt ihop. Just nu är mitt hjärta i den klubben, därför känns det tråkigt att gå emot mina känslor, men ibland måste man det.
Jets ger jag upp. De har inte ringt. Jag skulle kunna fråga, men det känns inte lönt. När jag kom hem till Sverige 2005 efter en skadedrabbad men rolig säsong bestämde jag mig först för att sluta spela. Sedan hittade jag VBK och tänkte att det blir dem och jag stannar, Jets i Schweiz. Inga fler klubbar. Inga byten. Sedan när jag skickade mailet i höstas till Jets-tränaren som bytt till Red Ants och gav mig chansen igen, tänkte jag att det var menat så. Att jag skulle spela där och varför måste jag byta nu igen!!!??? Varför kan vi inte ha en tränare, fler spelare, en seriösare inställning och träning två dagar i veckan. Då skulle jag stanna och det vill jag helst. Lyxliraren...vem är det? Inte jag iallafall, men här är min lista över lyxlirare:
1. Ina Rhöös: Har allt, kan man bli annat än lite avundsjuk? Trippel, har vunnit allt en spelare kan vinna, verkar njuta av att jobba i lagom dos, hinna träna och har roligt med sina lagkompisar. Han en superhärlig inställning till allt hon gör! Är värd all framgång och några sköna år i alperna efter många års slit i Umeå.
2. Petra Kundert: Är det för att hon spelar en underbar innebandy. Att se henne spela är lyx på hög nivå, hennes spel är konst i yppersta klass, är så glad att man får njuta av hennes spelgenialitet även nästa säsong, ska se alla matcher jag kan!
3. Hermine Dahlerus: har bara sett henne riktigt glad en enda gång. Efter VM-segern. Men hon är en lyxlirare för hon ändå är Rekord-Minne, har alla rekord och måste ändå vara nöjd med att alltid varit en av världens bästa spelare de senaste 12-13 åren och vunnit allt. Sliter hårt med heltidsjobb och jobbiga bussresor. Ingen lyxlirare som Rhöös i det avseendet, men med tanke på att hon inte har en sådan tillvaro är det otroligt att hon orkat hålla på alla dessa år!
Läste på Rhöös blogg att hon ska vara ledig hela sommaren och inte har jobb till hösten men att klubben fixar det. Vilken skön inställning, att inte oroa sig för framtiden. Det gör jag. Min chef kan ju säga upp mig nu, men jag hoppas inte att han gör det.
Jag gillar mitt jobb, jag gillar att slita hårt, känna att jag gör bra saker och är duktig....detta jobb är det bästa jag haft. Vill inte ha ett lyxliv...jo halvlyxigt skulle vara bra. Typ större lägenhet. Men mest av allt längtar jag efter fler kompisar...eller mer än det.....men det ordnar sig alltid. Det är lyx!!!!
Igår var jag på träning med UHC Lioness. Där kan jag spela nästa säsong om jag vill. Har även pratat med Frauenfelds tränare och vi har kommit fram til l att jag tränar över sommaren och sedan bestämmer vi i höst.
Red Ants 2.liga måste i och för sig ha svar nu om vilka som stannar för att vi över huvud taget ska få ihop ett lag till hösten. Men att träna en gång i veckan, utan tränare med sex personer är inget för mig. Även om det känns trist, för vi har det roligt ihop. Just nu är mitt hjärta i den klubben, därför känns det tråkigt att gå emot mina känslor, men ibland måste man det.
Jets ger jag upp. De har inte ringt. Jag skulle kunna fråga, men det känns inte lönt. När jag kom hem till Sverige 2005 efter en skadedrabbad men rolig säsong bestämde jag mig först för att sluta spela. Sedan hittade jag VBK och tänkte att det blir dem och jag stannar, Jets i Schweiz. Inga fler klubbar. Inga byten. Sedan när jag skickade mailet i höstas till Jets-tränaren som bytt till Red Ants och gav mig chansen igen, tänkte jag att det var menat så. Att jag skulle spela där och varför måste jag byta nu igen!!!??? Varför kan vi inte ha en tränare, fler spelare, en seriösare inställning och träning två dagar i veckan. Då skulle jag stanna och det vill jag helst. Lyxliraren...vem är det? Inte jag iallafall, men här är min lista över lyxlirare:
1. Ina Rhöös: Har allt, kan man bli annat än lite avundsjuk? Trippel, har vunnit allt en spelare kan vinna, verkar njuta av att jobba i lagom dos, hinna träna och har roligt med sina lagkompisar. Han en superhärlig inställning till allt hon gör! Är värd all framgång och några sköna år i alperna efter många års slit i Umeå.
2. Petra Kundert: Är det för att hon spelar en underbar innebandy. Att se henne spela är lyx på hög nivå, hennes spel är konst i yppersta klass, är så glad att man får njuta av hennes spelgenialitet även nästa säsong, ska se alla matcher jag kan!
3. Hermine Dahlerus: har bara sett henne riktigt glad en enda gång. Efter VM-segern. Men hon är en lyxlirare för hon ändå är Rekord-Minne, har alla rekord och måste ändå vara nöjd med att alltid varit en av världens bästa spelare de senaste 12-13 åren och vunnit allt. Sliter hårt med heltidsjobb och jobbiga bussresor. Ingen lyxlirare som Rhöös i det avseendet, men med tanke på att hon inte har en sådan tillvaro är det otroligt att hon orkat hålla på alla dessa år!
Kommentarer
Postat av: Madde
Jag beundrar dig för att du fortfarande orkar hålla på med innebandy och för att du kan brinna så för sporten. Fortsätt njuta av innebandyn i Schweiz! Ps. Jättebra bild på dig med Stella och Karina.
Trackback